Den absoluta annanheten

Cyberträff 5 Mars 2020

Jag lyssnar till en pod som heter “Stormens utveckling”, som är en samtidskommenterande podcast med Ola Söderholm med gäster. I förra avsnittet hade han med sig Liv Strömkvist som gäst och Liv refererade till en polsk sociolog som heter Zygmunt Bauman. Bauman har skrivit en bok som heter “En flytande rädsla”, där han menar att vår tid är en rädslans tid- att vi är rädda för olika saker HELA TIDEN. Nu är coronakrisen väldigt aktuell och rakt i ansiktet på oss, men annars har vi andra saker som vi applicerar vår rädsla på. Ekonomin, utseendet, anseendet, sjukdom, olyckor, familjen, karriären. En rädslans tid.

Varför är det så då?

Bauman menar, precis som Joel Halldorf (som vi pratade om förra veckan), att ursprunget till alla rädslor, är rädslan för döden. 

“Den primitiva fruktan för döden är arketypen för all fruktan. Det är den yttersta rädslan, varifrån all annan rädsla lånar sin mening”. Han menar vidare att det inte går att förstå döden- för döden är den absoluta annanheten. Motsatsen till vad vi är. För det vi är, är att vara levande. Vi har vårt hem i livet.

Tron på Gud har svarat upp mot den här problematiken.

Men sedan kom upplysningen, som sa att det som inte går att bevisa inte finns, och inte är sant.

Någonting har gått förlorat i det. 

Hur förhåller vi oss då till all rädslas ursprung? Hur förhåller vi oss till döden?

Kanske är det så att det finns en orsak till att döden upplevs som den absoluta annanheten?!

I 1 Johannesbrevet står det upprepade gånger att Gud är kärlek och det står också att rädsla inte finns i kärleken, utan att den fullkomliga kärleken fördriver rädsla.

Det finns överhuvudtaget inte plats för rädsla i kärlekens närhet- i Guds närhet.

Ja, kanske finns det en orsak till att döden upplevs som den absoluta annanheten, för att vi hör hemma hos Gud, som är kärlek- rädslans och dödens absoluta annanhet.

Om det är så, vad gör vi i så fall av det?

Hur gensvarar vi när Jesus säger: Skippa rädslan, den får inte plats här!?

Känn ingen oro!

Tro på mig!

Mia Martinsson 5 Mars 2020